NY JURIDIK TRÄFFAR BRANSCHEN

Kyrre Kielland från advokatfirman Ræder Bing gick under Vårkonferensen på Kiel-båten den sista helgen i april igenom lagändringar och aktuella juridiska frågeställningar, med särskild tonvikt på arbetsrätt, konsumentjuridik och kommande EU-förordningar. Vårkonferensen är Stiftelsen Elektronikkbransjens årliga konferens med fokus på verkstad och eftermarknad, och Kielland är en återkommande deltagare på dessa resor, som representant för branschföreningens juridiska samarbetspartner.

Åldersgräns och arbetsmiljö

Från den 1 januari gäller nya regler om pensionsålder. Utgångspunkten är att anställda kan arbeta tills de är 72 år, men företag kan fastställa en lägre åldersgräns om detta är sakligt och proportionerligt motiverat av hälsa och säkerhet.

Den andra lagändringen från samma datum gäller psykosocial arbetsmiljö. Kielland understryker att företag bör börja med att kartlägga sina egna riskfaktorer.

– Departementet som tog fram lagen säger att detta egentligen inte är något nytt. Alla var tvungna att göra det tidigare, men nu skrivs det in i lagen, och då måste alla fokusera på det. Syftet med ändringsförslagen är att synliggöra psykosocial arbetsmiljö som ett tema.

Kielland påpekar vidare att tydliga riktlinjer är en central åtgärd, och att återkoppling måste ges löpande.

– Om den anställde är osäker, inte riktigt vet vad han ska göra och är osäker på om han gör jobbet rätt, kan det påverka psyket. Att ge tydliga riktlinjer till de anställda om hur de ska uppföra sig och utföra sitt arbete är en viktig del av den psykosociala arbetsmiljön.

Köplag eller konsumentköplag

Ett återkommande problem i branschen är skillnaden mellan köplagen och konsumentköplagen. Två villkor måste vara uppfyllda för att konsumentköplagen ska gälla: produkten måste vara köpt av en fysisk person, och den får inte ha använts i näringsverksamhet.

Kielland illustrerar detta med ett konkret fall om en Porsche som köpts via ett aktiebolag och som efter knappt fem år och 38 000 kilometer fick ett fel på laddaren. Verkstaden krävde över 70 000 kronor för åtgärden och vägrade lämna ut bilen innan beloppet var betalt.

– Konsumentköplagen säger att med konsument avses en fysisk person som inte huvudsakligen handlar som ett led i näringsverksamhet. Kunden som köpte bilen genom sitt aktiebolag är inte en fysisk person i lagens mening. Det avgörande är inte vem som faktiskt har använt bilen, utan vem som faktiskt har köpt den, säger Kielland.

Utgångspunkten är därmed köplagens tvåårsfrist. Kielland påpekar ändå att det finns en juridisk möjlighet: om aktiebolaget säljer föremålet till ägaren som privatperson till verkligt marknadspris, utlöses ett nytt köp med fulla konsumenträttigheter.

– Så som jag läser lagen är det faktiskt fem helt nya år från överföringen från aktiebolaget. Därmed menar jag att du kan omvandla dig från ett aktiebolag till en konsument, och därmed få fem år. En regel i konsumentköplagen säger dessutom att jag kan framställa direktkrav mot tidigare försäljningsled. När jag hoppar över aktiebolaget och går direkt på återförsäljaren, är det reglerna i konsumentköplagen om fem år som gäller gentemot återförsäljaren, även om ledet emellan bara hade två år, säger Kielland.

Han understryker att detta inte är rättsligt klarlagt, men att frågan kan prövas principiellt i domstolarna.

– Detta sker ju hela tiden, oavsett om det är en dator, en tv eller något annat. Det läggs på aktiebolaget och används privat. Då är det i utgångspunkt två år, och det måste vara huvudregeln varje gång ni får in dessa ärenden.

Betalning och retentionsrätt

En praktisk fråga som diskuterades gällde situationen där en kund ber verkstaden att skicka fakturan till en tredje part, som därefter går i konkurs.

– Konsekvensen av att du har sagt ja till att skicka fakturan till flyttfirman, och att flyttfirman har sagt ja till att betala, är att du egentligen har ett avtal med flyttfirman. Den egentliga kunden har bara ingått avtalet på flyttfirmans vägnar. Det säkraste tillvägagångssättet är att skriftligen klargöra för kunden att verkstaden kan skicka fakturan dit, men att kunden måste betala om tredje parten inte gör det, säger Kielland.

Verkstadens rätt att hålla kvar produkter behandlas också. Kielland visar till att så länge produkten är på verkstaden är retentionsrätt laglig, förutsatt att kunden i förväg har fått skriftligt besked om vad som händer om reparation inte önskas. Efter att produkten har lämnats ut faller denna rätt bort.

Antal reparationsförsök

En lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2024 ändrade antalet tillåtna avhjälpandeförsök från två till ett per produkt. Så här sammanfattar Kielland den praktiska betydelsen:

– Man har nu egentligen bara ett försök att reparera. Det är det som står i lagen. Men när vi forskade lite på det, fann vi att det i praktiken är ungefär detsamma som tidigare. För elektronik, där produkterna är komplicerade, kan du ha flera försök. Hypotesen var att det egentligen inte är någon så stor förändring, säger advokaten.

Han hänvisar till att departementet i förarbetena har slagit fast att tröskeln inte är särskilt hög för att ge säljaren ett nytt försök.

Vem kan utföra tekniskt arbete

Ett genomgående tema på eftermarknaden är oklarheten kring vem som har rätt att utföra tekniskt arbete på olika typer av utrustning. Kielland hänvisar till att regelverket skapar situationer där kompetens inom ett område inte ger rättigheter inom ett angränsande.

– Det är olika krav beroende på om du ska arbeta med elektrisk anläggning eller elektrisk utrustning. Skruvar du bara på uppdrag av en leverantör, och har fått nödvändig fullmakt från denne, behöver du faktiskt inte yrkesbevis. Då är det leverantören som ansvarar för att du får tillräcklig utbildning på leverantörens produkter.

Kielland varnar för att om något börjar brinna och den elektriska anläggningen har berörts utan tillstånd, kan försäkringsbolag och kunder kräva ersättning eller vägra att betala. Direktoratet för samhällssäkerhet och beredskap (DSB) bör se över detta med vad som är «relevant yrkesbevis» på nytt, bland annat eftersom produkterna har utvecklats och ställer andra krav på installation än tidigare.

EU-regelverk på väg

Han tar vidare upp vågen av EU-förordningar som kommer att påverka branschen under de kommande åren. Ekodesignförordningen trädde i kraft i EU 2024 och omfattar hela produktens livslängd, från design och materialval till krav på att produkter ska kunna uppgraderas, repareras och underhållas. De första konkreta marknadseffekterna väntas under 2026. Mot slutet av året införs i EU också digitala produktpass med information om producent, material och återvinning.

Regler om cybersäkerhet och motståndskraft i digitala produkter gäller allt som kan styras med programvara eller är uppkopplat mot nätet, och har tidsfrist i december 2027.

– Det är ju för att man är rädd för att alla dessa små prylar ska vara små spioner hemma hos oss. Det kan låta lite paranoid, men det är bakgrunden till regelverket. Och så tror jag att alla seriösa tillverkare inte kommer att ha några problem med att uppfylla de kraven när de börjar gälla, säger Kielland från scenen på Kiel-båten.

Han går vidare in på batteriförordningen, som trädde i kraft i EU 2024 och ställer krav på dokumentation av värdekedjan, design och avfallskontroll för alla produkter med batterier, oavsett storlek. Rätten till reparation införs i EU till sommaren, medan Norge ännu inte har kommit i gång med genomförandet.

– Syftet är att konsumenterna ska ha rätt till reparation, och att det ska vara möjligt att få reparationer genomförda i stället för det slit-och-släng-samhälle som vi alla har pratat om. Direktivet innehåller reparationsplikt från tillverkarens sida, krav på tillgång till reservdelar, skyldighet att erbjuda reparationstjänster och krav på att detta upprätthålls över tid, säger advokat Kyrre Kielland.