NORGE NÅR INTE PLASTMÅLEN

Medlemsföretagen i Grønt Punkt Norge-systemet släppte ut 126.856 ton plastförpackningar på marknaden, och detta ligger till grund för de siffror som har rapporterats till Miljødirektoratet.

– När vi norrmän inte källsorterar tillräckligt med plast blir det omöjligt att nå återvinningsmålen, säger vd Karl Johan Ingvaldsen i Plastretur i ett pressmeddelande.

Plastretur är ett icke-vinstdrivande producentansvarsbolag som ansvarar för insamling och återvinning av plastförpackningar i Norge. Bolaget är ett av fem producentansvarsbolag som äger Grønt Punkt Norge, tillsammans med Sirkel Glass AS, Norsk Metallgjenvinning AS, Norsk Resy AS och Norsk Returkartong AS. Systemet finansieras av medlemsföretag som betalar avgift för de förpackningar de släpper ut på marknaden.

För mycket plast i restavfallet

Eftas övervakningsorgan (ESA) har nyligen påpekat bristande uppfyllelse av kraven för insamling av kommunalt avfall.

År 2025 hamnade minst 62.000 ton plastförpackningar i restavfallet i Norge. Detta innebär att stora mängder går till förbränning. Plastretur upplyser att 78.541 ton plastförpackningar samlades in från hushåll och näringsliv, och att detta utgör omkring 90 procent av alla plastförpackningar som samlas in i Norge.

– När plastförpackningar hamnar i restavfallet försvinner de i dag rakt ut ur kretsloppet, säger Ingvaldsen i pressmeddelandet.

Insamlad plast är inte detsamma som materialåtervunnen plast. Felsorteringar, matrester, icke-återvinningsbara förpackningar och fukt dras av. Efter detta återstod 43 842 ton som materialåtervunnen plast.

År 2025 höjdes återvinningsmålet från 30 till 47 procent, medan Plastretur rapporterade in 35 procent, detsamma som 2024.

Krävande återvinningsmarknad

Plastretur vill att så mycket använd plastförpackning som möjligt ska tillbaka in i kretsloppet. Producentansvarsföretaget prioriterar högvärdig återvinning, och vid sorteringsanläggningen Områ finsorteras plasten i nio kvaliteter.

– Den mest attraktiva plasten går tillbaka in i kretsloppet, men konsekvensen är att vi också blir sittande med plast som på dagens marknad är mycket krävande att återvinna på ett bra sätt, säger Ingvaldsen i pressmeddelandet.

Han pekar på att alternativet skulle ha varit kortsiktig måluppfyllelse.

– Vi hade kunnat materialåtervinna all plastförpackning blandad tillsammans till lågvärdiga produkter och nått målet på pappret. Det skulle ha varit dålig resursanvändning och fel riktning för både oss och Norge, säger Ingvaldsen.

I pressmeddelandet hänvisas det till att statssekreterare Kristoffer André Hansen från Klima- og miljødepartementet under öppningen av Områ i november 2025 sa att anläggningen är ett avgörande steg för att nå återvinningsmålen.

– Områ är cirkulär ekonomi i praktiken. Nu blir det vår uppgift att fylla det med innehåll. Vi måste se till att plasten kommer hit och inte hamnar i restavfallet och går till förbränning, uttalar Hansen.

Icke-återvinningsbara förpackningar

Årets rapportering visar enligt Plastretur att Norge fortfarande har en bit kvar. En del plastförpackningar är inte lämpade för materialåtervinning. Orsakerna som lyfts fram är bland annat livsmedelssäkerhet och hållbarhet. Enligt pressmeddelandet har norska producenter förbättrat återvinningsbarheten genom initiativ som Plastløftet och Gjenvinningskalkulatoren.

– Det finns dock mer potential här, säger Ingvaldsen.

Producentansvarsselskapet slår i pressmeddelandet fast att tre åtgärder är nödvändiga för att hantera utmaningarna: mer plast ut ur restavfallet, mer återvinningsbara förpackningar och ökad efterfrågan på återvunna råvaror. Förpackningsförordningen ställer krav på betydligt mer användning av återvunnen plast.

– Återvinningsmålen löses inte av en enda länk i kretsloppet. Hela värdekedjan måste leverera, från förpackningsdesign till insamling och återvinning, säger Ingvaldsen.