ÅTERBRUK ÄR INTE IDEELLT ARBETE

Bra Brukt Lyngdal är en av butikerna som har etablerats av Omatt-medlemmen Bærekraftig AS, som erbjuder återbrukskoncept genom franchise. Foto: Bjarte Rydland

KRÖNIKA: Återbruk ska spela en nyckelroll i den gröna omställningen, men synligheten, erkännandet och lönsamheten som krävs saknas fortfarande.

OMATT

Omatt har som syfte att vara en nationell branschförening som ska främja sociala, ekonomiska och ideella återbruksaktörers intressen gentemot myndigheter och statliga organ, samt ingå samarbetsavtal med dessa till nytta för medlemmarna. Föreningen representerar 16 medlemsorganisationer, inklusive återbruksbutiker och textilinsamlare.

Cirkulär ekonomi ser vackert ut på papperet. Men om återanvändning av produkter, vare sig det gäller elektronik, textilier eller möbler, ska bli ryggraden i den gröna omställningen, måste denna osynliga bransch lyftas fram, erkännas och regleras för verklig lönsamhet.

Norge står mitt i ett krävande paradigmskifte. I årtionden har vi varit duktiga på att källsortera och återvinna råmaterial. Men att smälta om plast eller återvinna metaller är inte längre tillräckligt. Ska vi nå klimatmålen måste vi röra oss uppåt i avfallshierarkin: reparera, uppgradera och använda produkterna på nytt.

Solfrid Østby. Foto: Omatt

Detta gäller inom alla sektorer. Oavsett om det handlar om vitvaror, kläder eller möbler är utmaningen densamma: Vi måste skapa en professionell, storskalig återanvändningsindustri. Ändå har återanvändning länge fungerat som en osynlig bransch i skuggan av den etablerade linjära ekonomin. Vi saknar en gemensam identitet, definierade ramvillkor och det näringspolitiska erkännande som krävs. Sanningen är brutal: Om denna bransch inte synliggörs och säkras ökad lönsamhet kommer aktörerna inom återanvändning inte att överleva. Då faller också den cirkulära satsningen samman.

 

Den saknade länken: Värdeskapande

Återanvändning handlar om långt mer än att damma av en begagnad produkt och sälja den vidare. Det kräver logistiksystem, testning, kvalitetssäkring och gedigen fackkompetens. Detta är kostsamma och arbetskrävande processer, oavsett om du iordningställer en smarttelefon, sorterar plast eller designar om textilier.

När en återbruksaktör investerar tid och pengar i att ge en produkt ett nytt liv skapas verkliga, gröna arbetstillfällen och en enorm samhällelig värdeskapande. Men på dagens oreglerade marknad kämpar professionella aktörer mot informella marknadsplatser å ena sidan och billiga nyprodukter å den andra. Ska vi gå från att vara en fragmenterad nisch till en synlig industri måste hållbarhet vara lönsamt.

 

Behovet av en offensiv reglering

För att återbruksbranschen ska erkännas och uppnå nödvändig värdeskapande måste myndigheterna kombinera kontroll med starka ekonomiska morötter – såsom:

1. Godkännandeordning och ordning i det egna huset: Myndigheterna måste införa ett officiellt godkännande av seriösa återbruksaktörer. Stränga krav måste ställas på dokumenterad rapportering, spårbarhet och kvalitetssäkring i alla led. Det gör branschen synlig och tillförlitlig.

2. Nollmoms som belöning: För att utlösa de stora ekonomiska incitamenten måste godkända aktörer som har ordning i det egna huset belönas med nollmoms på återbrukade produkter, reparationer och begagnade komponenter.

3. Krav på produktutformning: Producenter måste åläggas att utforma produkter med lång livslängd som faktiskt kan repareras och demonteras.

 

En gemensam cirkulär framtid

Elektronikbranschen har historiskt sett varit offensiv, och medlemmarna som läser denna krönika har musklerna och kompetensen som krävs för att leda vägen. Men ni kan inte bära risken ensamma under dagens förutsättningar. Ökad lönsamhet är själva livsgrundvalen för att den cirkulära satsningen ska lyckas.

Det är dags att myndigheterna slutar behandla återbruk som ett ideellt projekt. Vi måste bygga en robust, synlig och lönsam återbruksindustri tillsammans. Först när cirkulär ekonomi blir mer lönsam än linjär ekonomi kommer vi att se den verkliga gröna omställningen.

Artikeln har tidigare publicerats i pappersutgåvan av facktidskriften Elektronikkbransjen nr 4/2026, som distribuerades vecka 35. Här kan du läsa artikeln och bläddra igenom tidskriftens digitala utgåva. Du kan läsa alla utgåvor av tidskriften digitalt, från och med nr 1/1937, på elektronikkbransjen.no/historiskarkiv.
Powered by Labrador CMS