NORSK EKONOMI I OROLIGA VATTEN

Han är seniorrådgivare vid analysavdelningen i Virke och presenterar under medlemsmötet i Stiftelsen Elektronikkbransjen den 26 maj en makroekonomisk överblick. Lasse André Paulsen tecknar en bild av en norsk ekonomi som har gått igenom en rad på varandra följande störningar sedan pandemin och som nu möter ny global oro.

Norge har upplevt den högsta prisökningen på 40 år, mätt med konsumentprisindex. Prisdata från Statistisk sentralbyrå visar att prisökningen på norska varor och tjänster länge har utvecklats starkare än prisökningen på importerade varor.

– Det betyder att det inte är utländska prisimpulser som är den primära drivkraften. Ändå har god lönsamhet i exportindustrin bidragit till att hålla löneökningarna uppe, även i skyddad sektor som inte har motsvarande lönsamhet, vilket bidrar till att sätta press på marginaler och priser i inhemska sektorer, säger Paulsen.

Han visar på att konsumtionen under pandemin skiftade från tjänster till varor, något som skapade press på varumarknader internationellt. Störningar i värdekedjorna förstärkte prisökningarna, och därefter kom kriget i Ukraina med kraftig uppgång i energi- och råvarupriser.

– Under pandemin var man rädd för vad som skulle hända när samhället öppnade upp igen. Därför sänktes räntorna till noll och man gav stora stödordningar till näringslivet. Detta gav väldigt mycket stimulans, så när samhället öppnade upp igen och saker normaliserades ganska snabbt, gav det ett stort tryck på arbetsmarknaden och löneökningarna tog fart. Detta har på ett sätt bidragit till att inflationen har hållit sig uppe, även om den har kommit ned från de högsta nivåerna vi såg, säger Paulsen.

Räntor och kronkurs

För att få ner prisökningstakten mot tvåprocentsmålet har Norges Bank höjt styrräntan markant. Paulsen pekar på att räntetopparna trendmässigt hade blivit lägre för varje cykel fram till pandemin, men att detta nu har förändrats. Ökade försvarsutgifter i Europa och stora budgetunderskott i USA lyfts fram som strukturella orsaker till att de långa räntorna globalt har stigit.

– De långa räntorna, alltså tioåriga statsobligationsräntor, säger något om vad marknaden uppfattar som en normal räntenivå. Och det är marknadens syn att det inte längre är normalt att ha låga räntor. Det är inte så att marknaden prisar in att räntorna snabbt ska ner igen, säger Paulsen.

Han visar till att kronan har stärkts från svaga nivåer, även mot euron, upp omkring åtta procent handelsvägt sedan årsskiftet.

– Kronan har särskilt stärkts mot dollarn, vilket delvis förklaras av att dollarn generellt har försvagats efter att Trump kom tillbaka till Vita huset, säger Paulsen.

Han fortsätter:

– Med en starkare krona blir det billigare att importera. En starkare krona gör en del av jobbet för Norges Bank. Löneökningstakten via frontfacket kommer också att dämpas med den typ av kronkurs vi har nu, relativt till det vi har haft de senaste åren.

Global handelspolitik

Osäkerheten i världsekonomin har nått historiska höjder. Under Trumps andra period har osäkerheten, mätt efter omnämnande i medierna, nått den högsta nivån sedan 1960-talet. Paulsen menar att Trumps tullpolitik som tillvägagångssätt för handelsunderskott bygger på en felslutning.

– Underskott i handelsbalansen speglar i stor utsträckning ett sparunderskott. Att lägga tull på varor utan att göra något åt de underliggande sparunderskotten ger ingen annan effekt. Normalt skulle dollarn stärkas och motverka effekten av höjda tullar. Om valutan i stället försvagas stiger priserna, och effekterna motverkas på det sättet, säger Paulsen.

Ett tredje osäkerhetsmoment är pressen mot oberoende centralbanker. Paulsen beskriver detta som ett brott mot konventionellt tänkande.

– Man höjer räntan när ekonomin stöter mot kapacitetsgränser, och sänker den när man behöver stimulera. Att Trump har angripit centralbanken har troligen förstärkt oron, där långa räntor har gått upp, aktiemarknaden har utvecklats svagt i USA jämfört med andra länder, och dollarn har försvagats, säger Paulsen.

Konsumtion och bostadsmarknad

Konsumentförtroendet bland norska konsumenter föll markant under det som Paulsen omtalar som dyrtiden, i större grad än under finanskrisen. Trots det har den privata konsumtionen ökat i takt med att köpkraften har förbättrats, och privat konsumtion är nu den viktigaste tillväxtdrivaren i norsk ekonomi. Sparandetakten i norska hushåll har normaliserats och ligger nära genomsnittet för perioden före pandemin.

Bostadsinvesteringarna har fallit med nära 30 procent sedan toppen, drivet av ränteuppgång och försvagad köpkraft. Byggkostnaderna har ökat kraftigt över tid, och priserna på nya bostäder har stigit mer än priserna på begagnade bostäder, vilket har vridit efterfrågan mot andrahandsmarknaden.

– Ränteuppgången gör det dyrt att finansiera projekt. När du är osäker på din egen ekonomi är du nog mer benägen att köpa begagnat än att köpa nytt och sitta och vänta på att få tillträde. Osäkerhet och försvagad köpkraft har bidragit till att dämpa aktiviteten på marknaden för nyproducerade bostäder, säger Paulsen.

Detaljhandeln

I detaljhandeln, mätt exklusive drivmedel och bilar, har volymtillväxten kommit tillbaka efter en period med negativ utveckling när köpkraften föll. Paulsen visar på att Statistisk sentralbyrås näthandelsstatistik bara omfattar aktörer med näthandel som sin primära näringskod, men att byrån från och med i år kommer att inkludera näthandel i branschstatistiken.

– Detta kommer att ge en väsentligt mer fullständig bild, menar Paulsen.

Han fortsätter:

– Skillnaden mellan fysisk butik och nät blir mindre viktig. De som kombinerar fysisk butik och nät vinner på bekostnad av rena nätaktörer.

För dagligvaruhandeln väntas lägre värdetillväxt, främst som en följd av lägre prisökning på mat och dryck. Privatsegmentet för byggvaror har backat kraftigt när man korrigerar för pris under åren efter pandemin. Denna marknad ska nu ha vänt.

För elektronikbranschen finns det fortfarande en viss statistisk osäkerhet kopplad till fjolårssiffran. Paulsen väntar ändå god värdetillväxt, med förbättrad köpkraft som motivering, även om en svag nybostadsmarknad drar lite i motsatt riktning. Möbler är också en kapitalvarubransch där förbättring väntas från låga volymer i takt med ökad köpkraft.

– Sammantaget väntas något lägre värdetillväxt i detaljhandeln i år än i fjol, men en ganska god utveckling. Starkare volym och svagare prisökning än vi har sett under de senaste åren är huvudscenariot, men det finns möjlighet till något starkare prisökning, säger Virkes man.