KONSUMENTSKYDD I DEN GRÖNA OMSTÄLLNINGEN

Stortinget behandlar i dessa dagar ett lagförslag om ändringar i marknadsföringslagen, ångerrättslagen och avtalslagen (Prop. 38 LS), med mål att genomföra EU:s direktiv om stärkt konsumentskydd i den gröna omställningen. För elektronikbranschen innebär detta nya krav på marknadsföring, produktinformation och försäljning - både i butik och på nätet.

Bakgrunden är EU:s direktiv 2024/825, som ska bekämpa grönmålning och förtida produkthaveri, och samtidigt ge konsumenterna bättre information om hur länge produkter kan förväntas hålla och om de kan repareras. För elektronikbranschen - som säljer produkter där hållbarhet, uppdateringar, reparation och reservdelar är centrala frågor - är detta särskilt viktigt att följa.

Krav på miljöpåståenden

Reglerna för vad som är tillåtet att säga om en produkts miljöegenskaper blir tydligare och strängare. Propositionen inför nya definitioner av bland annat miljöpåstående, allmänt miljöpåstående, hållbarhetsmärke, certifieringsordning, hållbarhet, programuppdatering, förbrukningsvara och funktionalitet.

Allmänna påståenden som «miljövänlig», «grön», «klimatvänlig» och «CO₂-vänlig» kommer framöver att vara riskabla om de inte är tydligt specificerade eller visade med dokumenterbara resultat som faktiskt skiljer produkten från genomsnittet. Det blir också förbjudet att framföra ett miljöpåstående om hela produkten eller hela verksamheten om påståendet bara gäller en bestämd aspekt av produkten eller en bestämd aktivitet i verksamheten. Om man vill lyfta fram att en produkt är energieffektiv, bör man säga just det - precist och dokumenterbart.

Hållbarhetsmärkningar får också nya spelregler. Det blir förbjudet att visa upp en hållbarhetsmärkning som inte är baserad på ett certifieringssystem eller etablerad av offentliga myndigheter. Detta kan få betydelse för egenproducerade märkningar, ikoner och symboler som används i marknadsföringen.

Informationskrav vid försäljning

De kanske mest aktuella ändringarna för branschen är de nya informationsplikterna före avtalsslut. Konsumenter ska få tydligare information om den lagstadgade ansvarstiden för att varan ska vara avtalsenlig, med hjälp av ett harmoniserat meddelande. I Norge är detta särskilt relevant eftersom konsumentköplagen fortfarande har en reklamationsfrist på två år, som utvidgas till fem år om varan eller delar av den är avsedd att hålla väsentligt längre.

Om tillverkaren erbjuder en kommersiell hållbarhetsgaranti utan extra kostnad som gäller hela varan och varar mer än två år, ska detta synliggöras med en harmoniserad etikett. Denna etikett gäller alltså inte alla garantier, utan den särskilda typen av tillverkargaranti som gäller hållbarhet, hela varan och mer än två år.

För varor med digitala element, digitalt innehåll och digitala tjänster ska konsumenten också få upplysningar om den minsta perioden som tillverkaren eller leverantören tillhandahåller programuppdateringar, förutsatt att upplysningarna har gjorts tillgängliga för säljaren. Reparerbarhet blir också en del av den information som ska lämnas. Där EU har fastställt ett reparationsbetyg ska detta anges; för närvarande gäller detta smarttelefoner och surfplattor. Om reparationsbetyg inte är relevant ska det i stället lämnas upplysningar om reservdelar, uppskattade kostnader, beställningsprocedurer, reparations- och underhållsanvisningar samt eventuella reparationsbegränsningar, förutsatt att tillverkaren har gjort upplysningarna tillgängliga.

Harmoniserat meddelande och etikett

Propositionen inför två nya standardiserade informationselement: ett harmoniserat meddelande om den lagstadgade ansvarstiden och en harmoniserad etikett för kommersiell hållbarhetsgaranti. Det harmoniserade meddelandet ska påminna konsumenterna om reklamationsrätten, medan den harmoniserade etiketten ska göra det enkelt att identifiera varor som omfattas av en relevant kommersiell hållbarhetsgaranti.

I fysisk butik kan det harmoniserade meddelandet till exempel visas på en affisch på väggen eller vid kassan, medan det vid näthandel kan visas som en allmän påminnelse på webbplatsen. Etiketten kan i sin tur placeras på förpackningen, på hyllan eller bredvid produktbilden vid näthandel. Utformningen av meddelande och etikett har fastställts av EU-kommissionen i genomförandeförordning (EU) 2025/1960, som departementet kommer att införliva i norsk rätt genom föreskrift.

Svartlistan utökas

”Svartlistan” över affärsmetoder som alltid är olagliga utökas med tolv nya punkter. För elektronikbranschen är särskilt reglerna om programvaruuppdateringar, hållbarhet, reparation och förbrukningsvaror relevanta.

Det blir bland annat förbjudet att undanhålla information om att en programvaruuppdatering kommer att ha negativ inverkan på funktionen hos varor med digitala element. Det blir också förbjudet att framställa en programvaruuppdatering som nödvändig när den endast förbättrar funktionaliteten. Vidare omfattas kommersiell kommunikation om varor med egenskaper som begränsar hållbarheten, felaktiga påståenden om hållbarhet, oriktiga påståenden om reparerbarhet och praxis som får konsumenten att byta eller fylla på förbrukningsvaror tidigare än vad som är tekniskt nödvändigt. Det blir också förbjudet att undanhålla upplysningar om att funktionaliteten försämras vid användning av förbrukningsvaror, reservdelar eller tillbehör som inte levererats av originaltillverkaren, eller felaktigt hävda att en sådan försämring kommer att ske.

E-handel får egna skyldigheter

För nätaktörer tillkommer dessutom krav på information om miljövänliga leveransalternativ där sådana erbjuds. Det införs också en elektronisk ångerfunktion - en «ångraknapp» - för distansavtal som ingås via nätbaserade gränssnitt. Funktionen ska göra det möjligt för konsumenten att ångra avtalet lika enkelt som det ingicks, och den ska vara tydligt märkt, lätt tillgänglig och tillgänglig fram till ångerfristens utgång.

Samtidigt är det viktigt att notera att just denna regel kan få uppskjutet ikraftträdande. Departementet skriver att det kan vara aktuellt att ge uppskjutet ikraftträdande för förslaget om ångraknapp i ångerrättslagen, och att motsvarande kan gälla för andra delar av regelverket.

Vad bör branschen göra nu?

Departementet siktar på att huvuddelen av regelverket ska gälla från den 27 september 2026, men detta förutsätter att direktivet formellt införlivas i EES-avtalet och att Stortinget samtycker. Närmare datum för ikraftträdande kommer att bedömas efter Stortingets behandling, och lagförslaget öppnar för att de enskilda bestämmelserna kan sättas i kraft vid olika tidpunkter. Det kan också bli aktuellt med uppskjutet ikraftträdande för föreskriften om harmoniserat meddelande och etikett om EES-anpassningsarbetet inte färdigställs i tid.

Vi vill rekommendera medlemmarna att börja förberedelserna nu. Gå igenom miljö- och hållbarhetspåståenden i marknadsföring, e_2026_mballage, butiksmaterial och nätbutik. Kartlägg vilken dokumentation ni har om hållbarhet, programvaruuppdateringar, reparation, reservdelar och garantier. Ta också dialogen med leverantörer och producenter om vilken information de kan göra tillgänglig.

Det nya regelverket kommer att kräva anpassning, men ger också en möjlighet. Departementet antar att tydligare och harmoniserade regler kan ha positiv effekt på konkurrensen och vara en fördel för seriösa aktörer. Aktörer som levererar ärlig, dokumenterbar och relevant produktinformation kommer att stå starkare i konkurrensen om konsumenternas förtroende.

Stortinget behandlar lagförslaget i juni 2026, och vi följer ärendet vidare.