– Vi upptäckte att detta bara sker i Norge, på både nya och gamla torktumlare. Vi vill hitta orsaken, eftersom detta ger en dålig kundupplevelse när torkprocessen måste avbrytas, och det ger extra slitage på kläderna, säger verkställande direktör Jan Røsholm på Stiftelsen Elektronikkbransjen.
Branschföreningen anlitade före sommaren Sintef för att undersöka varför många återförsäljare, verkstäder och vitvaruleverantörer under det senaste halvåret har fått allt fler rapporter om extra stor luddbildning i torktumlare.
Røsholm säger att frågan lyftes av Applia Norge, som är en del av Stiftelsen Elektronikkbransjen, på uppdrag av vitvaruleverantörerna, efter många kundrapporter om att luddfiltret måste tömmas upp till två–tre gånger per torkcykel.
Annonse
Forskningsingenjör Birgitte Vågenes (fr. v.) och seniorforskare Stephan Kubowicz vid
Sintef tillsammans med vd Jan Røsholm på Elektronikkbransjen. Foto: Stian
Sønsteng
Oberoende test
– När vi ville hitta orsaken diskuterade vi om vi skulle använda interna resurser. Både leverantörer och verkstäder är skickliga, men vi ville att en oberoende institution skulle utföra testerna. Här är Sintef definitivt bäst i klassen, säger Røsholm till facktidskriften Elektronikkbransjen.
Vi följer med honom till Sintef, som ligger mellan Blindern och Gaustad i Oslo, där testerna genomförs i laboratoriet på avdelningen för material och nanoteknik.
Här träffar vi seniorforskaren Stephan Kubowicz, som tog emot förfrågan från Røsholm.
Annonse
– Jag tyckte att detta var spännande. Jag har inte själv upplevt problematiken, men vi var positiva till förfrågan, säger Kubowicz.
– Är detta ett typiskt uppdrag för er?
– Nej, inte i vår grupp. Vi har några projekt kopplade till textil, men inte just av denna typ, säger Kubowicz.
Forskningsingenjör Birgitte Vågenes ser till att allt mäts, vägs och registreras. Foto: Stian Sønsteng
Tre tvättpelare
Forskningsingenjören Birgitte Vågenes leder själva testningen.
– Min roll är att sätta i gång tvätt och torkning, och dokumentera det som sker. Vi väger tvätten, mäter hur mycket ludd som kommer ut och registrerar allt löpande, säger Vågenes.
Annonse
Branschen har levererat tre tvättpelare med tvättmaskin och torktumlare, från Electrolux, Samsung och Siemens, där motsvarande program används för testet.
– Vi har valt 40 grader bomull och samma förutsättningar varje gång. Vi standardiserar mängden tvätt och tvättmedel för att kunna säga något om effekterna. Vi använder tre kilo per tvätt- och torkcykel och följer rekommendationerna för användning av maskinerna, säger Vågenes.
Program med autofunktioner och användning av artificiell intelligens har valts bort.
– Vi vill jämföra tvättarna på lika villkor. Om programmen justerar sig själva förlorar vi referenspunkter som tid och tvättmedelsmängd. Då kan vi inte jämföra, säger Kubowicz.
Sintef ligger mellan Blindern och Gaustad i Oslo. Foto: Stian Sønsteng
Textilier och tvättmedel
SINTEF
Sintef är ett av Europas största forskningsinstitut, med tvärvetenskaplig spetskompetens inom teknik, naturvetenskap och samhällsvetenskap. Sintef är inte offentligt, utan en oberoende forskningsstiftelse som sedan 1950 har skapat innovation genom utvecklings- och forskningsuppdrag för näringsliv och offentlig sektor i Norge och utomlands. Källa: Sintef.no
Sintef testar handdukar från tre leverantörer.
– Vi använder badhanddukar från Ikea, Kid och Princess i samma prisklass, där Ikea är lite billigare. Vi tvättar med både flytande tvättmedel och pulvertvättmedel, med och utan sköljmedel, och dessa produkter är köpta i slumpmässiga butiker. Vi började med sköljmedel och flytande tvättmedel, eftersom vi antar att det kan ha störst effekt på luddbildningen, säger Kubowicz.
– Är målet att simulera vanlig användning?
– Ja, vi väljer det program som de flesta använder, 40 grader bomull, med efterföljande torkning, säger Kubowicz.
– Hur många tvättcykler planerar ni?
– Vi har tänkt oss upp till 20 tvättar, men bedömer detta längs vägen utifrån hur mycket ludd som kommer och om problemet uppstår, säger Vågenes.
Nytt och särnorskt
Røsholm säger att fenomenet är nytt.
Några av de tagna luddproverna. Foto: Stian Sønsteng
– Detta dök upp för ett och ett halvt år sedan. Tidigare var det inget problem. Det väcker frågan: Varför blev det ett problem hösten 2024? säger Røsholm.
– Vad tror ni kan vara orsaken?
– Vi vill inte föregripa något. Samma maskiner säljs i många länder, men eftersom detta bara är ett problem i Norge tror vi inte att det är maskinvaran. Vattenkvaliteten är densamma i norr och söder, så vi tror inte heller att det är vattnet. Då återstår tvättmedlen eller textilierna. Det är Sintefs uppgift att ta reda på detta, säger Røsholm.
Standardisering och användning
Vågenes säger att det finns skillnader i tvättvanorna.
– Det finns stora variationer hemma hos folk. Vissa använder flytande tvättmedel, andra pulver, och mängden tvätt varierar. Här standardiserar vi: samma mängd tvätt, samma mängd tvättmedel och samma program, säger Vågenes.
Testet genomförs vid avdelningen för material och nanoteknik.
– Vår grupp heter polymer- och kompositmaterial. Vi är 10–11 i gruppen och 80–90 på avdelningen, säger Kubowicz.
– Vilka andra slags projekt arbetar ni med?
– Vi tittar till exempel på att använda återvunna material i avloppsrör, vi testar nedbrytbara polymerer för fisknät och kontrollerar materialegenskaper. Det är mycket olika. Det här med klädtvätt är något helt annat, säger Kubowicz.
Luddfiltertestet har intagit laboratorium D063C hos Sintef. I förgrunden lådorna med inköpta textilier. Foto: Stian Sønsteng
Börjar med hypotesen
– Hur ofta stämmer uppdragsgivarens hypotes?
– Det är svårt att säga. Ibland stämmer den, eftersom de känner produkterna väl. Vi börjar med hypotesen, testar och om det inte stämmer går vi vidare, säger Kubowicz.
Kubowicz och Vågenes medger att Sintef-kollegorna skämtar om den triviala och hemtama prägel som undersökningen har.
– Folk i huset frågar ständigt om vi driver ett tvätteri och om vi kan ta hand om tvätten åt dem, säger Kubowicz.
– Tömmer ni själva luddfiltret hemma?
– Ja, varje gång. Det har jag alltid gjort, säger Kubowicz.
– Det gör vi hemma hos oss också, men jag väger och loggför det inte i efterhand, säger Røsholm.
Artikeln har tidigare publicerats i den tryckta utgåvan av facktidskriften Elektronikkbransjen nr 4/2026, som distribuerades vecka 35. Här kan du läsa artikeln och bläddra igenom tidskriftens digitala utgåva. Du kan läsa alla utgåvor av tidskriften digitalt, från och med nr 1/1937, på elektronikkbransjen.no/historiskarkiv.